Varje år presenterar Internetstiftelsen sin rapport “Svenskarna och Internet” som presenterar fakta och insikter om användningen av internet i Sverige. Rapporten bidrar med oberoende kunskap om hur digitaliseringen påverkar samhället och individen.
Dalarna Digital använder rapporten som underlag för att fatta strategiska beslut åt våra kunder. Här nedan har jag sammanfattat de delar som är viktiga att ha kunskap om och som kan påverka hur vi utformar kommunikationen och väljer kanaler.
Hur vi använde internet 2024
För att förstå vår målgrupp är det viktigt att ha insikter i hur användandet av internet ser ut och vilka problem användarna står inför.
Idag använder alla, 100%, av dem mellan 16-64 år internet. Totalt sett är det 95% av Sveriges befolkning som använder internet och det är främst de över 75 år som inte använder internet. Dessa upplever stora svårigheter i att förstå engelskan och är rädda att ställa till problem. Många upplever att de efter pensionsålder har svårt att följa med i den digitala utvecklingen och största utmaningen för de som fortfarande är i arbetsför ålder är relaterade till tekniska termer, uppdateringar och förändringar.
De vanligaste e-tjänsterna i Sverige
Mönstret i åldersgrupperna återspeglar sig även när det kommer till e-tjänster där endast 1% av alla mellan 18-64 år saknar e-legitimation medan hela 44% av de över 75 år inte har någon form av e-legitimation. Men när det kommer till digitalt id-kort med foto så är det endast 18% av svenskarna som aktiverat tjänsten som lanserades under 2023. De dominerande e-tjänsterna i Sverige är Kivra, Mobilt Bank-id och Swish och deras konkurrenter som Min Myndighetspost, Freja e-id och Apple Pay ligger långt efter i antal användare.
Användande och engagemang i sociala medier
Majoriteten av de som använder sig av sociala medier upplever att det underlättar deras kontakt med vänner och att de lättare kan hitta nya vänner genom sociala medier. Det som engagerar är fortfarande generellt könsstereotypiskt uppdelat men de ämnen som förenar män och kvinnor är djur och natur, trädgård, växter och odling. Både män och kvinnor söker tips och hjälp inom sina intresseområden i olika grupper.
Youtube, Facebook och Instagram är fortsatt totalt sett de största plattformarna och förändringarna är små under de senaste 3 åren. Nyare plattformar som Bluesky, Yubo och Mastodon har svårt att etablera sig men de yngre målgrupperna har större benägenhet att testa, byta och sluta använda plattformar de inte gillar. Och hela 33% av alla gymnasieelever uppger att de har ett konto som deras föräldrar inte känner till.
Sett till det totala användandet är det viktigt att notera att LinkedIn når närmare ⅓ av alla som använder sociala medier medan TikTok når drygt ⅕. TikTok har över en 4 årsperiod ökat i antal användare men det senaste året har regleringar och föräldrars medvetenhet bidragit till en minskning av användandet bland 90-, 00- och 10-talister. Bland högstadie- och gymnasieungdomar ser vi däremot en tydlig ökning av användandet av Roblox som tidigare främst fångat de allra yngsta åldersgrupperna. Men Youtube är fortsatt den klart största plattformen för barn på lågstadiet med hela 53% dagliga användare. Kliver vi upp till mellanstadiet så är även Snapchat och TikTok populära. Vad gäller trender så har flickor i betydligt högre grad postat en Tiktok-trend än pojkar. Skillnaden är störst på högstadiet och gymnasiet.
Upplevda fördelar med sociala medier
- Underlättar kontakt med nära och kära
- Umgås med vänner på sociala medier ger större känsla av gemenskap
- Delta i intressegrupper som ger värdefullt stöd och råd
- Lära känna nya människor som en annars inte skulle träffat
- Sociala medier har för många breddat synen på vad ett vackert utseende innebär
Negativa aspekter med sociala medier
- 2 av 10 gymnasieungdomar känner sig utanför när de ser andra på Snapkartan
- 40% känner ofta att de slänger bort för mycket tid
- Många jämför sig ofta utseendemässigt och känner sig därför mindre attraktiv
- 10% känner sig ofta utanför när de ser andras inlägg
- 10% känner sin misslyckade när de jämför sitt liv med andras
- Andras inlägg får många att känna sig ensamma
Fakta i korthet om användandet av sociala medier
- 8 av 10 har använt Youtube under det senaste året. Män använder Youtube i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Personer födda på 90-, 00- eller 10-talet använder Youtube mer än äldre generationer.
- 7 av 10 har använt Facebook under det senaste året. 90-talister är den generation där flest använder Facebook. Tendenser tyder däremot på att svenskarna använder Facebook mer sällan då den dagliga användningen sjunker.
- 2 av 3 svenskarna har använt Instagram under det senaste året. Kvinnor använder Instagram i betydligt högre utsträckning än män. En av de främsta förändringarna sker bland 10-talisterna där den årliga användningen successivt har ökat från 2021–2024.
- 4 av 10 har använt Snapchat under det senaste året. Bland 00-talisterna har 9 av 10 använt plattformen.
- 2 av 10 har använt Tiktok under det senaste året. 00-talister är den generation som använder Tiktok i särklass mest. Tiktok är en plattform som har ökat under de senaste fyra åren, men ökningen är inte helt tydlig från år till år.
- Knappt 2 av 10 har använt X (Twitter) under det senaste året. Plattformen sticker även ut då den används främst av män.
- 3 av 10 har använt Linkedin under det senaste året. Tjänstemän använder Linkedin i betydligt högre utsträckning än personer med arbetaryrken.
Hur tar vi del av samhällsnyheter på nätet?
Drygt hälften av alla svenskar följer rikstäckande nyheter på sociala medier. SVT är den nyhetskanal som flest följer följt av Aftonbladet, SR/Ekot, TV4 Nyheterna och Expressen. De äldsta och yngsta generationerna följer i mindre utsträckning nyheter via sociala medier. 00- och 10-talister följer främst Aftonbladet, Expressen, TV4 och SVT via TikTok.
Politisk åskådning påverkar även valet av nyhetskanal där de som står klart till vänster främst följer SVT och SR/Ekot medan de som står klart till höger i större utsträckning väljer TV4 Nyheterna, Expressen och SvD. Det är även högre andel av de som står klart till vänster som uppger att de någon gång agerat för att säkerställa sanningshalten i samhällsnyheter på nätet under året. Sett till ålder är det främst personer födda under 80- och 90-talet som kontrollerat någon form av källkritik eller källans tillit.
45% av svenskarna uppger att de tagit del av nyheter via sociala medier som de annars inte skulle tagit del av. Högst andel är bland de yngsta åldersgrupperna, därefter sjunker andelen med åldern. Endast 30% uppger att de betalar för att ta del av nyheter via nätet och då är det främst lokala och regionala nyhetsmedier som svenskarna är mest benägna att betala för.
Näthatet ökar i Sverige
Näthatet i Sverige har nästan fördubblats från 4% till 7% sedan 2021 och det är främst ungdomar och unga vuxna som drabbas. Dubbelt så många män som kvinnor uppger att de blivit utsatta för näthat. Var fjärde tonårspojke uppger att de utsatts för näthat, negativa kommentarer eller kränkningar under 2024. Drygt hälften av gymnasieungdomarna har även sett politiker och förtroendevalda utsättas. Även personer med funktionsnedsättning eller funktionsvariation utsätts i högre utsträckning än andra för näthat.
Av alla svenskar som uppger att de står klart till höger eller vänster skiljer det sig främst mellan män och kvinnor som uppger att de står klart till höger, där dubbelt så många män utsätts för näthat. Den form av näthat som svenskar upplever är personangrepp och dödshot mot politiker vilket även upplevs som allt vanligare och en del anser det vara ett hot mot demokratin. Det talas även om trollfabriker som uppviglar och hoppas att ingen är källkritisk nog att kontrollera fakta. Flera uppger även att de saknar öppenhet och sakliga diskussioner.
Övervakning och personlig integritet
Majoriteten av alla svenskar är positiva till ökad kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats för att underlätta brottsbekämpning. Endast 20% anser att det ska vara förbjudet med anledning av att det kränker den personliga integriteten.
Mer än dubbelt så många av de som står klart till vänster vill se ett förbud av övervakning på nätet jämfört med de som står klart till höger.
Hälften av alla svenskar anser att polisen ska få ta del av privata konversationer på nätet vid misstanke om alla typer av brott medan 40% anser att det endast ska avse grova brott. Dock är hela 9 av 10 positiva till att polisen ska få ta del av privata konversationer på nätet vid misstanke om brott. Främst är det unga män som är negativa och vill värna integriteten. Sett till politiska åsikter så är det i synnerhet män som står klart till vänster som anser att den personliga integriteten är viktigare.
En seglivad myt är att mobiltelefoner skulle avlyssna våra samtal – vilket till viss del beror på att det är svårt att motbevisa. En förklaring är också att det känns rimligt för många eftersom de upplever att de ofta får reklam om något de nyligen pratat om.
Hela 63% tror att mobilen tjuvlyssnar och framförallt är det 90-talisterna som fortfarande tror på denna myt.
Vill du lära dig mer om fenomenet rekommenderar vi dig att läsa artikeln “Därför tjuvlyssnar inte mobilen på dig” på webbplatsen Internetkunskap.
Sammanfattning
Jag tycker det ger en bra känsla när majoriteten av alla svenskar anser att sociala medier underlättar deras möjlighet att hålla kontakten med vänner och att många även hittar nya vänner genom dessa plattformar. Men det är oroande att näthatet växer och att många känner sig utanför eller otillräckliga när de jämför sig eller ser hur andra är aktiva på sociala medier.
Det var kanske inte så förvånande att framförallt unga kvinnor har en negativ syn på sitt eget utseende när de jämför sig med andra då dessa orealistiska ideal funnits närvarande länge. Men något förvånande var att dubbelt så många män upplever näthat och att det framförallt är unga pojkar och män som drabbas.
Det som jag tar med mig från årets rapport är att vi måste fortsätta jobba hårt med inkludering i vår kommunikation där alla olika människor lyfts fram. Vi behöver även som företag och organisationer vara beredda på och ha en plan för hur vi ska agera om eller när näthat gör intrång i våra egna kanaler.
Avslutningsvis så blev det även tydligt att TikTok inte är en kanal för alla. Plattformen växer långsamt över tid men den upplevs som större då den får mycket medial uppmärksamhet. Som företag eller organisation behöver du i första hand utvärdera om din målgrupp befinner sig på plattformen och om du har resurserna som krävs för att skapa innehåll i den takt som krävs.
